Ett unikt naturfotoprojekt av Denat Lahi.
Ett unikt naturfotoprojekt av Denat Lahi.
Introduktion
Detta projekt började med en enkel fråga: hur skulle jag kunna hitta och fotografera detta svårfångade däggdjur? Skogsmård har sällan dokumenterats ordentligt i Skåne, vilket gjorde utmaningen ännu större. Med månader av planering, fältarbete och DSLR-kamerafällor gav jag mig ut för att fotografera detta skygga och främst nattaktiva djur på en plats där få skulle förvänta sig att hitta det. Denna sida tar dig med bakom kulisserna i projektet – hur det började, utrustningen jag använde och arbetet som låg bakom att fånga ögonblick de flesta aldrig får se. Som 17-åring är jag glad att kunna dela detta projekt, som markerar ett stort steg framåt i min naturfotografering.
Bilder och text: Denat Lahi
Senaste uppdatering: 10 augusti 2025
Hur det började
15:35, 9 februari 2025.
Den ursprungliga platsen där jag fotograferade min första skogsmård upptäcktes tre månader innan de första bilderna togs. Jag visste att skogsmården nyligen rört sig genom just det här området tack vare de tre färska spillningshögarna på den stora stenen.
Mål med projektet
Huvudmålet med detta projekt är att fotografera vilda skogsmårdar och studera deras population och beteende i Skåne. Jag vill inte bara ta enkla porträtt, utan fotografera dem i miljöer som visar mer av deras beteende och omgivning. Jag vill också utmana mig själv genom att använda DSLR-kamerafällor för att utveckla mina färdigheter inom naturfotografi. Utöver personlig utveckling hoppas jag att projektet kan öka medvetenheten om mårdens närvaro.
En skogsmård fångad på en av mina kamerafällor under fältarbetetet och forskningen.
Utmaningar
En av de största utmaningarna i mitt skogsmårdsprojekt var att jag behövde skapa helt nya metoder för att fotografera vilda djur. Skogsmårdar är både extremt sällsynta och mestadels nattaktiva, vilket betyder att även om jag satt tyst i skogen i flera dagar kunde jag lätt gå utan att se en enda. Traditionella metoder var därför inget alternativ. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av kamerafällor eller att använda blixtar utanför kameran, så jag fick lära mig allt från grunden—bygga egna system som fungerade automatiskt på natten, använda blixtar för att naturligt lysa upp en scen i mörkret och lista ut hur jag placerade kamerorna på rätt platser.
Löder en koppling mellan Arduino Uno och ett kretskort. Att lista ut rätt komponenter och hur kameran ska triggas var svårt, men mycket billigare än färdiga lösningar.
Att fotografera skogsmårdar med kamerafällor innebar unika utmaningar. PIR-sensorerna gav ofta falska detektioner, vilket snabbt fyllde mina minneskort och tömde batterierna. Ibland tog kamerorna upp till 4000 bilder per dag, så jag var tvungen att optimera mitt hemmagjorda kamerasystem rejält med smart Python-kodning och buffertlösningar.
Skogsmårdarna sprang ibland så snabbt förbi kamerorna att sensorerna inte registrerade dem alls. Det var ett stort problem. Jag såg på mina åtelkameror att de sprang förbi och att jag missade unika och ovanliga bilder. En lösning var att placera en tredje blixtenhet så att den syntes lite längs mårdens stig. Då stannade den upp en stund för att undersöka det nya föremålet innan den fortsatte som vanligt. Den korta pausen gjorde att jag kunde trigga kameran. Metoden fungerade bara några gånger innan mården vande sig vid blixten. En annan lösning var att justera PIR-sensorns placering och känslighet, men det ledde till falska och för tidiga triggers när mården inte var helt i bild.
Del av Python-koden för att trigga kamerafällan.
En skogsmård som springer förbi min kamerafälla för snabbt.
Utrustning
För min primära DSLR-kamerafälla använder jag en Canon 550D tillsammans med det vanliga 18–55mm-kitobjektivet. Den är placerat i en hemmagjord vattentät låda som håller bra ute i fält. Jag använder även en Canon 500D för några av mina andra kamerafällor. Ibland använder jag också ett Canon 10-18mm-objektiv för riktigt vidvinkliga bilder.
När det gäller blixtar är min favorit Nikon SB-28 . Den har ett pålitligt viloläge, låg strömförbrukning och snabb återuppladdning, vilket gör den idealisk för naturfotografering. Jag använder också flera andra Nikon-blixtar, som SB-24, SB-25, SB-26, SB-600 och SB-80DX. De är alla stabila och fungerar bra i olika ljussituationer. När det gäller anslutningar föredrar jag alltid trådbundna – trådlösa är bara krångliga, enligt mig.
Utlösarsystemet har jag byggt själv. Det är en speciallösning med en billig PIR (passiv infraröd) rörelsesensor kopplad till en programmerbar mikrokontroller. Denna uppsättning ger mig möjlighet att finjustera hur kameran reagerar på rörelse, vilket ger mycket bättre kontroll över timing och slutarfunktion.
För att forska om skogsmårdar använder jag en kombination av tio olika kamerafällor. Vissa är avancerade modeller som skickar bilder direkt till min telefon i realtid, som ProOptics 4G, medan andra är enklare och mer prisvärda enheter som främst placeras för att bekräfta aktivitet i ett specifikt område.
Galleri och resultat
De bästa bilderna från skogsmårdsprojektet.
Pågående arbete och framtidsplaner
Projektet pågår fortfarande, och jag har mycket kvar att uppnå. Just nu jobbar jag mot en serie mer avancerade och uttrycksfulla bilder av skogsmårdar — bilder som går bortom grundläggande dokumentation och visar beteende, stämning och sammanhang. Några drömbilder jag vill fånga framöver är en skogsmård som hoppar i luften med skog i bakgrunden, en som klättrar på en mossig trädstam i solnedgång, en med stjärnhimmel i bakgrunden och en i nyfallen snö. Sådana bilder kräver perfekt tajming, specialbyggda ljuslösningar samt mycket tålamod och planering.
Jag planerar att ge ut en bok om skogsmårdar. Oavsett om det blir en hel bok om arten eller ett kapitel i en större bok om däggdjur, är målet att skapa ett verk som lyfter fram deras närvaro och beteende i Skåne.
Vill du bidra till mårdprojektet?
Om du har kunskap om mårdar i Skåne, äger mark där jag kan sätta upp en kamera, eller tips om observationer, hör gärna av dig. All information behandlas konfidentiellt och delas inte med någon annan.
E-post: kontakta@denatlahi.com
Här är ett annat kontaktalternativ nedan.
Klicka på den här texten för att skicka ett meddelande utan att lämna webbplatsen.
Stort tack till:
Min Pappa – För hjälpen med att utveckla och löda de avancerade elektriska komponenterna som behövs för att trigga kameran, samt för att köra mig till kamerauppsättningarna för regelbundna kontroller.
Linus Nyblom – För att ha tipsat om en skogsmård.
SVT Nyheter Skåne – För att ha berättat historien och uppmärksammat projektet.
ProOptics och Daniel Hjort – För att ha försett mig med en pålitlig Pro-Optics PRO 4.4G som en del av ett reklamsamarbete.
Björn Östman – För hjälpen med att komma igång med forskningen om skogsmårdar och för att verifiera spillningen.
Jocke Mårtensson – För att ha donerat två kameraobjektiv.
Och ett stort tack till alla som har stöttat fotoprojektet.